MINNE FRÅN ETT KÖK

2021

Höganäskrukan som stod bredvid spisen, behållaren för alla redskap. Redskapen som används för att röra om, vispa, vända, smaka av. En förlängning av kroppen.Mest står de där och väntar. Blir istället en del av den kropp som utgör hemmet. Kanske blivit osynlig nu, som vardagsobjekt ofta blir.

Jag kapslar in, sveper in, lindar in objekten. Omsorgsfullt.Handdukarna som blir hinnan, huden, skalet återfinns bredvid samma spis redskapen står vid. Men de är mer aktiva, mer synliga i sitt vardagliga liv. De används för torkande av disk, av händer, läggs över en växande deg. Samtidigt som de används för att visa upp ett rent och fint hem, när gästen ska komma. Aktiveras.Paraffinet som omsluter textilen tillför en konservering, en inläggning. Samma paraffin som används till sylten som görs varje år. Ett bevarande.

Allt finns där i köket, men tillsammans skapar de något annat. Kanske sveper jag in det minne från köket som är så starkt, för att det alltid ska finnas där. En begravningsritual med vardagsobjekt från ett hus som snart ska säljas vidare. De nu heliga objekt som kanske förlorar sitt värde i någon annans ägo.

---

Bilder från utställningen "Making something from nothing / Houseproud, Way Gallery.

Foto: Caroline Harrius